Reseprofylax inför resa – malaria, turistdiarré, sjösjuka och höjdsjuka

Första gången jag reste långt gick resan till Uganda som en del av en kurs i global hälsa. Uganda var precis så vackert som jag hade föreställt mig, med frodig grönska och den röda jorden. Däremot var hälsoutmaningarna helt annorlunda än hemma, inte minst malaria som är en del av vardagen i många regioner.

Det var också då jag på allvar började förstå betydelsen av reseprofylax. När man reser till nya delar av världen kan klimat, hygienförhållanden och tillgång till sjukvård skilja sig betydligt från vad vi är vana vid hemma.

Reseprofylax innebär medicinska åtgärder för att minska risken för sjukdom under resa. Det kan handla om vaccinationer, läkemedel eller andra förebyggande åtgärder beroende på resmål och individuella riskfaktorer.

Man kan förstås inte skydda sig mot allt. Men genom att planera sin resa ur ett medicinskt perspektiv kan man ofta minska risken för flera vanliga och ibland allvarliga sjukdomar.

I den här artikeln går vi igenom några av de vanligaste medicinska riskerna vid resa och vilka förebyggande åtgärder som ibland kan vara aktuella.

Om du överväger läkemedel som reseprofylax kan behovet bedömas genom en medicinsk konsultation.

Nedan ser du bilder från ett besök i Queen Elizabeth National Park.

Innehåll

Vad är reseprofylax →
Vanliga medicinska risker vid resa → Malariaprofylax →
Turistdiarré →
Sjösjuka →
Höjdsjuka→
När kan läkemedel övervägas →
Medicinsk beredskap inför resa →
Medicinsk rådgivning inför resa →
När bör man söka vård under resa →
Vanliga frågor →

Vad är reseprofylax?

Reseprofylax innebär förebyggande medicinska åtgärder inför resa. Syftet är att minska risken för sjukdom under resan eller efter hemkomst.

Profylax kan bestå av olika typer av åtgärder, till exempel

• vaccinationer
• förebyggande läkemedel
• skydd mot insektsbett
• livsmedels- och vattenhygien
• hygienåtgärder
• planering av medicinsk beredskap.

Vilka åtgärder som är aktuella beror bland annat på resmål, resans längd och individuella medicinska förutsättningar.

Vanliga medicinska risker vid resa

När man reser kan man exponeras för miljöer som skiljer sig från dem man är van vid hemma. Några medicinska problem som relativt ofta förekommer under resa är

• turistdiarré
• rörelsesjuka, till exempel sjösjuka
• höjdsjuka
• infektioner som sprids via insektsbett.

Resor till varmare klimat kan också innebära risk för uttorkning, solskador och värmerelaterad sjukdom. Hög temperatur, stark sol och fysisk aktivitet kan snabbt leda till vätskebrist om man inte är uppmärksam.

För att minska risken kan det vara bra att

• dricka tillräckligt med vätska
• använda kläder som skyddar mot solen
• använda solskyddsmedel
• undvika stark sol mitt på dagen.

Malariaprofylax

Malaria är en infektionssjukdom som orsakas av parasiter av släktet Plasmodium. Parasiten sprids via bett från infekterade myggor av typen Anopheles och förekommer i många tropiska och subtropiska regioner.

Den allvarligaste formen orsakas av Plasmodium falciparum, som kan ge snabbt sjukdomsförlopp och i vissa fall livshotande infektion. Risken för malaria varierar betydligt mellan olika länder och även mellan olika regioner inom samma land.

Skydd mot myggbett är en viktig förebyggande åtgärd. Det kan till exempel handla om myggmedel, täckande kläder och myggnät. I vissa situationer kan även förebyggande läkemedel övervägas efter medicinsk bedömning.

I vissa situationer kan även förebyggande läkemedel övervägas efter medicinsk bedömning. Vid resa med receptbelagda läkemedel kan vissa länder kräva ett läkarintyg för läkemedel.

Turistdiarré

Turistdiarré är ett av de vanligaste medicinska problemen hos resenärer. Tillståndet orsakas oftast av bakterier som sprids via mat eller vatten, men virus och parasiter kan också förekomma.

Smittan överförs vanligen via så kallad fekal-oral smitta. Det innebär att mikroorganismer från avföring kan spridas till mat eller dricksvatten, till exempel via otillräcklig handhygien eller bristande livsmedelshantering.

Vanliga symtom är diarré, buksmärta, illamående och ibland feber. I de flesta fall är tillståndet självläkande, men besvären kan påverka resan betydligt.

God handhygien och uppmärksamhet på livsmedel och dricksvatten är viktiga förebyggande åtgärder.

Sjösjuka

Sjösjuka är en form av rörelsesjuka som uppstår när signalerna från balansorganen i innerörat inte stämmer överens med synintrycken. Denna konflikt mellan olika sensoriska system anses vara den viktigaste mekanismen bakom rörelsesjuka.

Vanliga symtom är illamående, yrsel, kallsvettning och kräkningar. Symtomen uppträder ofta tidigt under en resa och kan förvärras av vistelse under däck eller av att fokusera blicken på föremål inne i båten.

Sjösjuka kan drabba personer i alla åldrar, men är mindre vanligt hos yngre barn eftersom balanssystemet ännu inte är fullt utvecklat. Risken ökar därefter under barndomen och når ofta en topp i skolåldern.

Hos många minskar besvären efter en tids exponering när kroppen gradvis vänjer sig vid rörelserna.

Höjdsjuka

Höjdsjuka kan uppstå när kroppen exponeras för lägre syrehalt på hög höjd. Risken ökar vanligtvis över cirka 2500 meter över havet.

När man stiger snabbt till hög höjd hinner kroppen inte alltid anpassa sig till den lägre syretillgången. Detta kan leda till symtom som huvudvärk, illamående, trötthet och yrsel.

Den viktigaste förebyggande åtgärden är gradvis uppstigning så att kroppen hinner acklimatisera sig. En vanlig rekommendation är att efter cirka 2500 meters höjd inte öka sovhöjden mer än några hundra meter per dygn.

I vissa situationer kan läkemedel övervägas som komplement till en rimlig uppstigningstakt.

Medicinsk bedömning inför resa

Om du redan vet att du kan behöva läkemedel inför en resa kan du ansöka om medicinsk bedömning via Sundets Läkare. Bedömningen fokuserar på val av läkemedel och eventuella kontraindikationer när behovet redan är identifierat, till exempel efter tidigare resa eller efter rådgivning vid vaccinationsmottagning.

När kan läkemedel övervägas?

I vissa situationer kan läkemedel användas i förebyggande syfte inför resa, till exempel mot malaria, rörelsesjuka eller höjdsjuka.

Vilket läkemedel som kan vara aktuellt beror bland annat på resmål, resans längd och individuella medicinska förutsättningar.

Medicinsk beredskap inför resa

Vid längre resor eller vistelse långt från sjukvård kan det vara värdefullt att planera sin medicinska beredskap i förväg.

Medicinsk beredskap kan till exempel innebära att ta med ett genomtänkt reseapotek och att ha en plan för hur man söker vård vid behov.

Medicinsk rådgivning inför resa

Inför resor till vissa delar av världen kan det vara värdefullt att få resemedicinsk rådgivning. Sådan rådgivning ges vanligtvis vid vaccinationsmottagningar eller resemedicinska mottagningar där resmål, resans längd och individuella riskfaktorer kan bedömas.

Den medicinska bedömning som erbjuds via Sundets Läkare gäller läkemedel mot vissa resrelaterade tillstånd, såsom malariaprofylax, turistdiarré, sjösjuka och höjdsjuka. Bedömningen fokuserar på val av läkemedel och kontraindikationer när indikationen redan är känd.

När bör man söka vård under resa?

Under resa bör man söka medicinsk hjälp om symtomen är uttalade eller inte förbättras.

Exempel på situationer där medicinsk bedömning kan vara viktig är

• hög feber
• svår diarré eller uttorkning
• ihållande kräkningar
• uttalad huvudvärk eller neurologiska symtom.

Vid resor till regioner där malaria förekommer bör feber efter resa alltid bedömas medicinskt.

Vanliga frågor

Vad innebär reseprofylax?

Reseprofylax innebär medicinska åtgärder som syftar till att minska risken för sjukdom under resa.

Behöver alla resenärer reseprofylax?

Nej. Behovet varierar beroende på resmål, resans längd och individuella faktorer.

Behöver man malaria tabletter när man reser?

I vissa regioner där malaria förekommer kan förebyggande läkemedel övervägas efter medicinsk bedömning.

Hur vanligt är turistdiarré?

Turistdiarré är ett av de vanligaste medicinska problemen hos resenärer.

Kan man förebygga sjösjuka?

I vissa situationer kan förebyggande åtgärder eller läkemedel användas.

Var kan man få resemedicinsk rådgivning?

Resemedicinsk rådgivning ges vanligtvis vid vaccinationsmottagningar eller resemedicinska mottagningar.

Medicinsk bedömning av reseprofylax