Senast uppdaterad: 4 april 2026
Året går mot sitt slut. Medan många i Sverige ägnar sig åt julförberedelser planerar andra en helt annan typ av resa. För seglare som ska korsa Atlanten, till exempel inom ramen för ARC, väntar ofta veckor till havs. En sådan resa är en dröm för många, men innebär också särskilda fysiska påfrestningar – inte minst för balanssinnet.
Sjösjuka är ett vanligt problem vid segling och andra resor till havs. Besvären uppstår när balansorganet i innerörat, synintryck och kroppens proprioception ger motstridiga signaler till hjärnan, särskilt vid vistelse under däck eller i grov sjö.
Här går vi igenom varför sjösjuka uppstår, hur besvären kan förebyggas och vilka behandlingar som kan hjälpa.
Hur vanligt är det?
Sjösjuka är mycket vanligt. Studier visar att en majoritet av seglare påverkas i någon grad, och att en betydande andel får symtom som påverkar förmågan att äta, dricka eller fungera normalt.
De flesta upplever en tillvänjning efter ett till två dygn, men för vissa kvarstår besvären längre. Vid längre sjöpass kan ihållande kräkningar i sällsynta fall leda till uttorkning och utmattning.
Vanliga symtom
Tidiga symtom är ofta diffusa och kan visa sig som trötthet, gäspighet, blekhet och koncentrationssvårigheter. Därefter tillkommer vanligtvis illamående, kräkningar, huvudvärk, kallsvettning, yrsel och ökad känslighet för lukter.
→ Läs mer: 1177 om åksjuka
Faktorer som påverkar risken
Risken för sjösjuka påverkas av flera faktorer. Trötthet, hunger, vätskebrist och stress ökar känsligheten, liksom alkohol och rökning. Även miljön ombord har betydelse – vistelse under däck och exponering för starka lukter som diesel eller matos förvärrar ofta besvären.
Vill du förebygga sjösjuka inför din resa?
Inför längre seglingar kan det vara värdefullt att planera både förebyggande åtgärder och läkemedel utifrån din situation.
Förebyggande åtgärder och lindring
Sjösjuka är generellt lättare att förebygga än att behandla när symtomen väl är uttalade. Många åtgärder handlar om att minska konflikten mellan syn och balans.
Att vistas mitt i båten där rörelserna är minst och att rikta blicken mot horisonten kan minska besvären. Att läsa eller fokusera på skärmar förvärrar ofta symtomen. Vila, regelbundet intag av mat och vätska samt att undvika starka lukter är också centralt.
Vissa upplever lindring av ingefära, pepparmynta eller akupressurarmband, men det vetenskapliga stödet är begränsat och effekten varierar mellan individer.
Läkemedel vid sjösjuka
Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel som används mot sjösjuka, till exempel meklozin (Postafen®), skopolamin (Scopoderm®), prometazin (Lergigan®) och dimenhydrinat (Calma®).
De flesta läkemedel har bäst effekt om de tas före exponering för rörelse, det vill säga i förebyggande syfte. Dimenhydrinat finns även i tuggummi och kan ibland lindra symtom som redan uppstått.
Biverkningar som trötthet, muntorrhet och nedsatt reaktionsförmåga är vanliga. Val av läkemedel bör därför anpassas individuellt.
När kan sjösjuka bli allvarlig?
Vid ihållande kräkningar finns risk för uttorkning, särskilt under längre sjöpass. Tecken på vätskebrist inkluderar minskad urinmängd, mörk urin, muntorrhet och uttalad trötthet.
I sådana situationer kan medicinsk bedömning behövas. Små och täta mängder vätska tolereras ofta bättre än större mängder.
Vid längre resor långt från land kan Medicinsk beredskap ombord vara en viktig del av planeringen.
Vanliga frågor
De flesta vänjer sig inom ett till två dygn, men vissa kan ha besvär längre, särskilt vid grov sjö.
Förebyggande åtgärder som vila, mat, horisontfokus och rätt placering ombord har ofta stor betydelse. Läkemedel kan vara effektiva om de tas i tid.
De flesta läkemedel har bäst effekt om de tas före exponering, alltså innan besvären börjar.
I de flesta fall är det ofarligt, men vid långvariga kräkningar finns risk för uttorkning som kan kräva åtgärd.
Författare: Annica Hilbert
Jag är legitimerad läkare med erfarenhet från svensk primärvård och digital medicinsk rådgivning sedan 2013. Genom Sundets Läkare hjälper jag resenärer, seglare och dykare med medicinsk planering, riskbedömning och intyg inför äventyr på platser där vård inte alltid finns nära till hands.
Har du frågor eller vill du ha en personlig genomgång av din medicinska beredskap inför nästa resa? Läs mer om mina tjänster eller boka en tid.
Ansvarsfriskrivning: Informationen är avsedd som allmän vägledning och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.