Året går mot sitt slut, och medan många i Sverige ägnar sig åt julförberedelser förbereder sig andra för en helt annan typ av resa. För långseglare som planerar att korsa Atlanten, exempelvis inom ramen för ARC, Viking Explorers Rally eller på egen hand, väntar veckor till havs. En sådan resa är en dröm för många, men innebär också särskilda fysiska påfrestningar – inte minst för balanssinnet. Vid långsegling är sjösjuka ett vanligt och ofta oundvikligt inslag.
Varför blir vi sjösjuka?
Balanssinnet bygger på samspel mellan synintryck, balansorganen i innerörat och kroppens proprioception. Till sjöss kan dessa system ge motstridiga signaler, särskilt vid vistelse under däck. När hjärnan tolkar informationen som oförenlig uppstår de symtom som benämns sjösjuka. Mekanismen liknar den som orsakar åksjuka i bil eller flyg, men exponeringen till sjöss är ofta mer långvarig.
Hur vanligt är det?
Sjösjuka är mycket vanligt. Studier visar att en majoritet av alla som seglar påverkas i någon grad, och att en betydande andel får symtom som påverkar förmågan att äta, dricka eller fungera normalt. De flesta upplever en tillvänjning efter ett till två dygn, men för vissa kvarstår besvären längre. Vid havssegling, där möjlighet att gå iland saknas, kan långvariga kräkningar i sällsynta fall leda till uttorkning och utmattning.
Vanliga symtom
Tidiga symtom kan vara trötthet, gäspighet, blekhet och koncentrationssvårigheter. Därefter kan illamående, kräkningar, huvudvärk, kallsvettning, yrsel och luktöverkänslighet tillkomma.
Faktorer som påverkar risken
Trötthet, hunger, stress, alkohol och rökning är faktorer som ofta nämns i samband med ökad känslighet. Även vistelse under däck samt starka lukter, exempelvis diesel eller matos, kan bidra.
Förebyggande åtgärder och lindring
I litteraturen beskrivs att sjösjuka generellt är lättare att förebygga än att behandla när symtomen väl är uttalade. Olika strategier som placering ombord, visuell orientering mot horisonten och aktivitet kan ha betydelse, men effekten varierar mellan individer.
Naturliga hjälpmedel
Vissa upplever lindring av exempelvis ingefära, pepparmynta eller akupressurarmband. Studier visar varierande effekt, och evidensläget är begränsat. Frisk luft och vila är ofta centrala inslag.
Läkemedel vid sjösjuka
Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel som används mot sjösjuka. Exempel är meklosin (Postafen®), skopolamin (Scopoderm®) och prometazin (Lergigan®). Effekten kan vara god, men biverkningar som trötthet, muntorrhet och påverkan på reaktionsförmåga förekommer. Hur och om läkemedel är lämpliga behöver alltid bedömas individuellt.
När kan sjösjuka bli allvarlig?
Vid ihållande kräkningar finns risk för uttorkning, särskilt vid längre sjöpass. Tecken kan vara minskad urinmängd, mörk urin, muntorrhet och uttalad trötthet. I sådana situationer krävs medicinsk bedömning. Vätskeersättning används ofta i dessa sammanhang och kan tillredas på olika sätt om färdiga produkter saknas.
Sammanfattning
Sjösjuka är oftast ofarlig men kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Vid längre seglingar är öppenhet och omtanke ombord viktigt, då besvär hos en individ kan påverka hela besättningens säkerhet.
Texten är avsedd som generell information och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.
Lämna ett svar