När det gungar – om sjösjuka till havs

Året går mot sitt slut, och medan många här hemma i Sverige funderar på julförberedelserna finns det andra som förbereder sig för ett helt annat äventyr. Det börjar nämligen dra ihop sig för avfärd för alla långseglare som tänker korsa Atlanten, antingen som deltagare i något av Atlantic Rally for Cruisers (ARC), Viking Explorers Rally eller självständigt. Resan går från Europa med siktet inställt på Karibien eller Sydamerika. En dröm för många, men också en resa som kan bli en riktig utmaning bl.a. för balanssinnet. För när båten gungar i dagar eller veckor i sträck, blir sjösjuka något som nästan ingen slipper undan helt.

---

Varför blir vi sjösjuka?

Vårt balanssinne använder synintryck, örats balansorgan och kroppens känselreceptorer för att tala om för hjärnan hur vårt kroppsläge är i förhållande till omgivningen och gravitationen. På en båt händer det ofta att allt lutar, balansorganen känner rörelse, men ögonen uppfattar stillhet – särskilt om man är under däck. När hjärnan får motstridiga signaler reagerar kroppen med det som vi kallar sjösjuka. Det är i grunden samma mekanism som kan orsaka åksjuka i bil när man till exempel försöker läsa under färd, men på sjön är upplevelsen ofta kraftigare och mer långvarig.

Hur vanligt är det?

Sjösjuka är vanligt. Studier visar att upp till 80 % av alla som seglar drabbas i någon grad, och ungefär en tredjedel blir så pass sjuka att de får svårt att äta, dricka eller fungera normalt. Barn under 2 år brukar inte bli sjösjuka då deras balanssinne inte är färdigutvecklat. Det är vanligast hos barn mellan 2 och 10 år, men även erfarna seglare kan drabbas, särskilt i början av längre etapper eller vid grov sjö. 

De flesta har vant sig vid livet ombord efter ett till två dygn till havs och då brukar det bli bättre, sjösjukan klingar av. För en del sitter sjösjukan i längre. Om man är nära kusten kan man gå iland men vid havssegling finns ju inte den möjligheten. Då kan långvariga eller upprepade episoder av sjösjuka med kräkningar orsaka vätskebrist, utmattning och i sällsynta fall bli livshotande.

Vanliga symtom på sjösjuka

Sjösjuka börjar ofta med blekhet, trötthet, gäspighet och koncentrationssvårigheter. Om man inte snabbt kan motverka det så kan det sen tillkomma illamående med kraftiga kräkningar, huvudvärk, kallsvettning, yrsel, känslighet för lukt och ökad salivutsöndring.

Vad som ökar och minskar risken

Saker som trötthet, hunger och stress, alkohol och rökning gör att man är mer benägen att bli sjösjuk. Även att vistas under däck eller starka dofter såsom matos, parfym eller diesel  ökar risken. 

Det är enklare att förebygga än att behandla sjösjuka. Om sjösjukan ändå börjar komma så är bästa platsen uppe i sittbrunnen så centralt som möjligt med utsikt mot horisonten eller någon annan fast punkt. Försök fokusera på någon uppgift som att till exempel styra båten. Om motorn är igång så stäng den om möjligt eller åtminstone undvik dieselavgaserna. 

Naturliga hjälpmedel

Vissa upplever lindring av naturliga metoder:

• Ingefära – finns som kapslar, te eller kanderad rot. Studier visar en viss effekt mot illamående.
• Pepparmynta – doften kan dämpa illamående hos vissa.
• Akupressurarmband – trycker mot en punkt på handleden (P6) som i vissa studier minskat illamående, men resultatet är varierande.
• Frisk luft och vila – fungerar ofta lika bra som allt ovan.
• Banan – anekdotiskt god effekt med vältuggad banan. 

Läkemedel mot sjösjuka

För den som vet att sjösjukan brukar slå till finns effektiva läkemedel – både receptfria och receptbelagda.

Receptfria alternativ

• Tablett Postafen® (meklozin) – tas ungefär en timme före avfärd. Vanliga biverkningar är trötthet och muntorrhet.
• Tuggummi Calma® (ingefära) – naturligt alternativ, fungerar för vissa vid milda besvär.

Receptbelagda alternativ

• Plåster Scopoderm (skopolamin) – sätts bakom örat 6–8 timmar innan avfärd och verkar i upp till tre dygn. Effektivt men kan ge muntorrhet och lätt synpåverkan.
• Tablett Lergigan® (prometazin) – , ofta effektivt men kan orsaka trötthet.
  

Det är klokt att testa läkemedlet i förväg, gärna på land, så att du vet hur du reagerar.
Tänk också på att vissa preparat kan påverka reaktionsförmågan. 

När börjar det bli farligt?

Om kräkningarna är ihållande och det är svårt att behålla vätska, finns risk för uttorkning redan efter ett dygn. Det kan märkas genom att man blir torr i munnen, mörkare urin i mindre mängd och att man blir matt och lätt yr. Då behövs vätskeersättning, vila och värme. Innan det gått så här långt bör man ha gett medicin mot illamåendet och tagit kontakt med telemedicin. Om vätskeersättning saknas i reseapoteket går det enkelt att laga själv. 

Recept:

• 1 l vatten
• 2 msk socker
• ½ tsk salt

Koka upp vattnet och blanda till socker och salt är fullständigt löst och vätskan är klar. Kan smaksättas med ett par teskedar koncentrerad juice eller saft. 

Sammanfattning – sjösjuka är obehaglig men oftast ofarlig

Kapten behöver alltid hållas informerad om någon börjar må dåligt. Det handlar inte om prestige, utan om säkerhet. Vid havssegling kan även en till synes “liten” sjösjuka utvecklas till vätskebrist och utmattning, vilket påverkar hela besättningens trygghet.

För den som drabbas av sjösjuka kan upplevelsen vara både fysiskt och mentalt påfrestande. Det kan till och med kännas pinsamt att erkänna hur dåligt man mår. Därför är det viktigt med öppenhet och omtanke ombord. Prata med varandra, dela erfarenheter och stötta den som drabbas – nästa gång kan det vara du.

//Sundets Hälsoblogg