Du ligger under däck under en segling i grov sjö. Båten rullar tungt och efter en stund börjar du känna dig trött, kallsvettig och illamående. Lukter från mat eller diesel gör det värre. Du inser att du håller på att bli sjösjuk.
Det viktigaste
- Sjösjuka beror på en konflikt mellan syn och balanssinne
- Förebyggande åtgärder fungerar ofta bättre än behandling
- Läkemedel har bäst effekt om de tas i förväg
- De flesta vänjer sig inom 1–2 dygn
- Långvariga kräkningar kan leda till uttorkning
Hur sjösjuka uppstår och yttrar sig
Sjösjuka uppstår när balansorganet i innerörat, synintryck och kroppens rörelsesignaler inte stämmer överens. Detta blir särskilt tydligt när man befinner sig under däck eller i grov sjö.
Tidiga symtom är ofta diffusa och kan visa sig som trötthet, gäspighet, blekhet och koncentrationssvårigheter. Därefter tillkommer vanligtvis illamående, kräkningar, huvudvärk, kallsvettning, yrsel och ökad känslighet för lukter.
Sjösjuka är mycket vanligt. De flesta påverkas i någon grad, särskilt i grov sjö. Många får symtom som påverkar förmågan att äta, dricka eller fungera normalt. Små barn blir sjösjuka i mindre utsträckning än vuxna, sannolikt eftersom balanssystemet ännu inte är fullt utvecklat.
Sjösjuka brukar klinga av efter ett till två dygn när kroppen har vant sig, men för vissa kvarstår besvären längre. Vid längre sjöpass kan ihållande kräkningar i sällsynta fall leda till uttorkning och utmattning.
Läs mer: 1177 om åksjuka →
Vad du kan göra – förebyggande och behandling
Risken för sjösjuka påverkas av flera faktorer. Trötthet, hunger, vätskebrist och stress ökar känsligheten, liksom alkohol och rökning. Även miljön ombord har betydelse – att befinna sig under däck och exponering för starka lukter som diesel eller matos förvärrar ofta besvären.
Sjösjuka är generellt lättare att förebygga än att behandla när symtomen väl är uttalade. Många åtgärder handlar om att minska konflikten mellan syn och balans.
Att vistas mitt i båten där rörelserna är minst och att rikta blicken mot horisonten kan minska besvären. Att läsa eller fokusera på skärmar förvärrar ofta symtomen. Vila, regelbundet intag av mat och vätska samt att undvika starka lukter är också centralt.
Vissa upplever lindring av ingefära, pepparmynta eller akupressurarmband, men det vetenskapliga stödet är begränsat och effekten varierar mellan individer.
Om dessa åtgärder inte räcker kan läkemedel vara ett komplement. Det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel som används mot sjösjuka, till exempel meklozin (Postafen®), skopolamin (Scopoderm®), prometazin (Lergigan®) och dimenhydrinat (Calma®).
De flesta läkemedel har bäst effekt om de tas före exponering för rörelse, det vill säga i förebyggande syfte. Dimenhydrinat finns även i tuggummi och kan ibland lindra symtom som redan uppstått.
Biverkningar som trötthet, muntorrhet och nedsatt reaktionsförmåga är vanliga. Val av läkemedel bör därför anpassas individuellt.
Vid ihållande kräkningar finns risk för uttorkning, särskilt under längre sjöpass. Tecken på vätskebrist är minskad urinmängd, mörk urin, muntorrhet och uttalad trötthet.
Små och täta mängder vätska tolereras ofta bättre än större mängder. Vätskeersättning (oral rehydration solution, ORS) bör användas eftersom den innehåller en balanserad mängd salt och socker samt kalium, vilket kroppen förlorar vid kräkningar och diarré. Om färdig vätskeersättning inte finns kan du göra egen: 1 liter vatten, 6 teskedar socker och ½ tesked salt.
Om läkemedel mot sjösjuka inte ger effekt kan annan behandling mot illamående behövas eller i vissa fall vätska intravenöst. En kortvarig episod är sällan farlig, men långvariga besvär kan leda till ett allvarligt tillstånd. Om personen inte kan behålla vätska eller får tydliga tecken på uttorkning bör sjukvård kontak
Läs mer: 1177 – Vätskeersättning →
Vill du veta mer?
Vanliga frågor
Svar: De flesta vänjer sig inom ett till två dygn, men vissa kan ha besvär längre, särskilt vid grov sjö.
Svar: Förebyggande åtgärder som vila, mat, horisontfokus och rätt placering ombord har ofta god effekt. Läkemedel kan vara effektiva om de tas i tid.
Svar: De flesta läkemedel har bäst effekt om de tas före exponering, alltså innan besvären börjar.
Svar: I de flesta fall är det ofarligt, men vid långvariga kräkningar finns risk för uttorkning som kan kräva åtgärd.
Vill du förebygga sjösjuka inför din resa?
Vid kortare resor:
- Råd om profylax och val av läkemedel mot sjösjuka
Vid längre resor utan tillgång till vård:
- Individuell medicinsk planering
- Anpassat reseapotek
- Genomgång av hur besvär kan hanteras ombord
Medicinskt ansvarig författare: Annica Hilbert, Legitimerad läkare
Jag är läkare utbildad vid Lunds Universitet och legitimerad av Socialstyrelsen (med erfarenhet från svensk primärvård sedan 2013). Sundets Läkare är en registrerad vårdgivare i Region Skåne, står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och har gällande patientförsäkring via Folksam.
Genom Sundets Läkare hjälper jag resenärer, seglare, dykare och yrkeschaufförer med medicinsk planering, riskbedömning och intyg. Har du frågor om tjänsten eller undrar om läkarintyg är relevant för din resa eller din behörighet är du varmt välkommen att kontakta mig innan beställning.
Ansvarsfriskrivning: Informationen på sidan är avsedd som allmän vägledning och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.